månadsarkiv: november 2014

Anton, 19, blev utslängd från Wells konsert

Rullstolsburne Anton, 19, applåderade och tjoade när Robert Wells avslutade sina låtar.

Störande, tyckte personalen – som slängde ut honom från arenan.

– Ska inte vem som helst få gå på konsert? Vad gör det om han tjoar lite mellan två låtar, säger assistenten Mikaela Gustavsson.

 anton

Anton Fagerbloms stora intresse är musik och han brukar ofta gå på konserter. I går kväll hade han köpt biljetter till Rhapsody in Rock i Skövde.

Anton har en utvecklingsstörning och sitter i rullstol. Därför hade han och två assistenter till­delats en handikapplats på Arena Skövde.

Men redan innan Robert Wells intog scenen började problemen.

Enligt assistenten Mikaela Gustavsson var Anton glad och förväntansfull – han skruvade på sig och tjoade lite från rullstolen.

Det uppskattades där­emot inte av personalen.

– En publikvärd kom fram och sa att det störde, säger hon.

”Var inte tillåtet”

De blev flyttade till en plats längre bak i lokalen. Anton var däremot fort­farande på gott humör. När Wells började spela blev han mycket glad, berättar Mikaela Gustavsson.

– Han ställde sig upp och guppade till musiken. Sedan satte han sig ner igen och lyssnade. Vid två tillfällen applåderade han och tjoade när musiken tystnade.

Plötsligt kom en i personalen fram på nytt och bad sällskapet lämna konsertlokalen.

Enligt Mikaela Gustavsson förklarade mannen att det inte var tillåtet att bete sig som Anton gjorde.

– Vi fattar ingenting. Han satt tyst hela tiden förutom mellan två låtar, säger Mikaela Gustavsson.

De fick pengarna tillbaka men kvällen var förstörd.

– Han har varit på revyer, cirkus och bio massor av gånger, det har aldrig varit något problem. Ska inte vem som helst få gå på en konsert? Vad gör det om han tjoar lite för att han är glad mellan låtarna, säger Mikaela Gustavsson.

”Hemskt tråkigt”

Cenneth Sangré, producent för Rhapsody in Rock, har en annan bild av händelsen. Enligt honom var Anton så högljudd att han stal all uppmärksamhet från scenen. Sangré sa flera gånger till sällskapet men till slut var han tvungen att be dem lämna lokalen.

– Jag skulle aldrig avvisa en handikappad kille som älskar musik om han inte lät så mycket att det störde. Jag tycker att det är hemskt tråkigt, men vi hade 1 800 personer som också betalt för sin biljett, säger han.

Irene tvingas tigga – pensionen räcker inte

tiggare

Irene Eriksson, 71, har svårt att få pensionen att räcka till den specialkost och de mediciner som hennes sjukdomar kräver.

Nu tar hon till drastiska metoder – och tigger på Stora torget i Borås.

– Jag har inte råd med ost, frukt och grönsaker. Det är för dyrt, säger fattigpensionären.

Irene Eriksson blev av med handikappbidraget, samtidigt som hon betalar mer skatt än löntagare med samma inkomst. Samtidigt höjdes hyran. Nu har hon inte längre råd med den specialkost och medicinerna som hennes komplexa sjukdomar kräver.

– Jag behöver en extremt fettsnål och laktosfri kost. Men sedan jag blev garantipensionär och blev av med handikappbidraget för merkostnader kan jag inte längre köpa maten jag behöver. PRO:s matkasse för pensionärer är 1500 kronor, men min mat kostar upp till 2500 kronor i månaden, säger Irene Eriksson.

I mars tog hon upp frågan med lokala politiker på ett PRO-möte. Men hon var inte nöjd med svaren hon fick.

– De hade inga svar, inte en enda av dem, säger hon.

Få vågar säga ifrån

Inför valet ger hon sig upp på barrikaderna. På fredagen tog Irene Eriksson det drastiska beslutet att sätta sig på Stora torget i Borås och tigga i protest mot den låga pensionen.

– De flesta pensionärer gnäller hemma vid köksbordet, få vågar ställa sig upp och säga ifrån. Men jag tycker det är så viktigt, både för mig själv och handra i samma situation att försöka med något.

Och hur kändes det att tigga?

– Det var inte så jätteroligt, men det var väldigt trevligt folk. De pratade också om att det tyckte det var bra gjort. Jag fick in några hundra kronor också, säger hon, och berättar om hur hon tvingas leva med den nuvarande pensionen.

– Jag har inte köpt någon ost i år, för den fettsnåla osten jag kan äta kostar 100 kronor kilot. Så jag äter ingen ost. Och jag äter inga grönsaker och ingen frukt. Det är för dyrt. Jag har inte råd med glasögon och kunde inte betala tandläkaren, säger hon.

Betalade under krisen

Innan sjukdomarna begränsade Irene Erikssons vardag jobbade hon som sömmerska i fabrik, som trädgårdsmästare och inom lantbruket. Hon anser att hon har varit med och betalat när Sverige varit i kris, och nu ska Sverige betala när hon har kris.

– Det är så bedrövligt med pensionerna. Svenska pensionärer räddade Sverige på nittiotalet, de tog hundratals miljarder från pensionerna under Göran Persson. Vad har vi fått för det? Om de pengarna gått till pensionerna hade vi inte suttit så illa till som vi garantipensionärer gör i dag. Tänker politikerna göra något åt det?

Om de inte gör det kan boråsarna räkna med att Irene Eriksson fortsätter protestera.

”Det är ju hemskt”

Rune Johansson är ordförande i PRO-distriktet Södra Älvsborg och var nere på Stora torget och träffade Irene Eriksson på fredagen.

– Jag har träffat henne två gånger och pratat om situationen. Det är ju hemskt att det ska behöva vara så. Det ska inte behöva vara så att våra pensionärer ska behöva sitta på gator och torg och tigga föra att ha råd med pengar och mat. Politikerna måste lösa detta, säger han.

PRO har på riksnivå framför allt tagit strid mot den ojämna skatten som drabbat pensionärer efter jobbskatteavdraget.

– Vi fick inte vara med på det tåget och därför har vi kämpat för att vi ska få sänkt skatt, inte för att löntagarna ska få höjd skatt. Annars har pensionärsfrågorna inte varit på dagordningen inför valet, en del lovar lite med brasklappen ”om ekonomin tillåter”, säger Rune Johansson.

Källa: http://www.expressen.se/gt/irene-tvingas-tigga–pensionen-racker-inte/