månadsarkiv: november 2016

Missnöje efter lönelyft

Sättet som de statliga pengarna till höjda lärarlöner har fördelats på väcker stor besvikelse och ilska bland flera lärare på Dackeskolan.

besviknalarare

I höst fick Sveriges lärare dela på tre miljarder kronor i Lärarlönelyftet. Tanken var att pengarna skulle gå till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Regeringens syfte med lönelyftet var att öka lönespännvidden inom yrket samt höja lärarstatusen och göra läraryrket mer attraktiv. De lärare som uppfyller en eller flera grundkriterier som krävs får mellan 2 500 och 3 500 kronor i löneökning, det utöver lönerevisionen 2016.
Skapat missnöje

Men reformen, som skulle ge lärare högre status och locka fler till branschen, går endast till en tredjedel av lärarna. Detta har lett till ett stort missnöje bland andra lärare som går miste om lönelyftet på Dackeskolan.

John Pasanen har jobbat som yrkeslärare i nio år. Han berättar om följderna av lönelyftet där enbart vissa lärare fått ta del av det och därmed fått kraftigt höjda löner.

– Mjölby kommun hade lönerevision i våras där många av oss, cirka 20 lärare, fick noll i lönepåslag. När sedan lönelyftet kom blev det återigen samma sak. Löneskillnaderna har blivit stora. En del har fått så mycket som tio tusen kronor mer i lön, trots att vi gör samma jobb.

– Jag vill veta varför. Flera av oss på Dackeskolan har specialkompetens och uppfyller flera av de uppsatta kriterierna, men trots det har vi blivit utan, säger han.

Yrkeslärarna Peter Strandberg, Anders Wanhainen, Kjell Bengtsson och Leif Törnroth instämmer.

– Vi har med andra ord blivit ”dubbelnollade”, säger Anders. Han förklarar att sättet pengarna fördelades på i Mjölby är unikt i hela landet. Hur kan kompetenta yrkeslärare går miste om lönepåslag två gånger? frågar han.

– Det har skapat ett a- och ett b-lag, förstelärare och sämstelärare, säger Peter, som har varit yrkesverksam på Dacke i 25 år.
Sämre arbetsmiljö

Anders, som har jobbat i 31 år på skolan, har bestämt sig för att gå i tidig pension. Arbetsmiljön har blivit ohållbar, säger han.

– Jag har egentligen två år till pensionen, men jag känner att jag inte orkar längre. Det tär på en psykiskt.

Det är arbetsgivaren som beslutar om vilka kriterier som måste uppfyllas för att få ta del av lönelyftet. Det har visat sig vara ett svårt uppdrag. När fler lärare uppfyller kriterierna måste arbetsgivaren redovisa för varför och det är där som det har blivit fel. De lärare som har blivit utan lönepåslag har helt eller delvis saknat en motivering till varför de blivit utan.

John, Peter, Anders, Kjell, och Leif befarar till och med att urvalet kan ha gjorts godtyckligt av arbetsgivaren.

– När man ser hur en lärare som varit tjänstledig i cirka två år fått ta del av lönelyftet medan andra aktiva lärare blir utan då undrar man ju, säger John. Han funderar på att söka till ett annat jobb.

Missnöjet bland Mjölbylärare är dock inte unikt. Helena Hedlund, Lärarförbundets ordförande i Mjölby, säger att problemet finns över hela landet.

– Tanken med satsningen från regeringens sida är god och vi är väldigt glada över pengarna. Men tyvärr har fördelningen lett till en splittring inom lärarkåren. Politikerna har skickat med pengarna på ett felaktigt sätt. Det hade varit bättre om vi fått pengarna under en vanlig löneöversyn, säger hon.
Riskerar förlora lärare

Facket har fått in flera rapporter om psykiskt ohälsa från Dackeskolan. Många känner att de har blivit orättvist behandlade och en del funderar till och med på att sluta.

– Vissa lärare har inte fått den tydliga beskrivning varför man inte har fått ta del av pengarna. Att det just är svårt på Dacke är för att flera lärare fick noll kronor i löneutveckling i löneöversynen 2016. Vi på facket är för övrigt inte överens med hur arbetsgivaren har skött lönerevisionen för 2016.

Helena Hedlund tror att Mjölby kommun riskerar att få sänkt konkurrenskraft gentemot andra kommuner. Hon menar på att kommunen kan bli av med lärare som söker sig till andra kommuner istället.

– Det kommer att skapa en ökad arbetsbelastning för rektorer i form av nyanställningar samt arbetsbelastning för de lärare som är kvar. Det är inte lätt uppdrag. Jag tror det allra viktigaste för vår kommun just nu är jobba för att behålla lärare.

Peter Strandberg och Anders Wanhainen är noga med att betona att de inte bittra över de kollegor som fått mer i lön. De är missnöjda över hur cheferna har hanterat lönefördelningen.

– Vi vill veta hur de har tänkt men vi får inget svar.

– Alla chefer skyller ifrån sig, säger John Pasanen.

Källa: http://www.corren.se/nyheter/missnoje-efter-lonelyft-om4394906.aspx

Ravinas oväntade upptäckt i bullpåsen: ”Jag blev irriterad”

ravina

Ravina, 22, skulle ha saffransgifflar till sin julmust men hon fick se på andra bullar.
– Jag blev lite sur och irriterad, säger hon.
22-åriga Ravina Bamo köpte med sig en påse saffransgifflar av märket Pågen från affären i Luleå. Tanken var att hon skulle avnjuta dem med julmust nu på första advent.

– Jag älskar julen och jag gillar saffransgifflar. Det var första påsen för året.
”Blev sur och irriterad”
Men julmyset började inte som hon tänkt sig. Precis när hon skulle öppna sin bullpåse såg hon att allt inte stod rätt till – bland alla saffransgifflar låg det en kanelgiffel. Något som gjorde henne besviken.
– Jag gillar inte kanelgifflar, så jag blev lite sur och irriterad.
Hon bestämde sig för att kanalisera sin ilska genom att skriva till Pågen på deras Facebooksida.
”FINN ETT FEL!!! Ja, jag är lika chockad som er andra. Det ligger en kanelgiffel i påsen när det ska vara saffransgifflar, detta känns inte okej.
Mvh, besviken och trogen saffransgiffel-kund”, skriver hon i ett inlägg.
Av kommentarerna att döma, är det flera som håller med Ravina.
– Jag var ju tvungen, bara för att klaga lite. Jag var ju lite besviken, säger hon.
Pågen: Därför blev det fel
Hon åt hur som upp saffransgifflarna, men kanelgiffeln hamnade i soppåsen. Nu hoppas hon på någon slags kompensation.

– Man håller ju tummarna för att man får något, till exempel saffransgifflar.

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23998940.ab

8-åring fick inte ledigt en vecka från skolan för att följa med familjen på semester

Den här veckan skulle Benjamin, 8 år ha åkt på en sememsterresa med sin familj. Men så blev det inte.
Redan under vårterminen lämnade familjen in en ledighetsansökan för fem skoldagar till skolan för Benjamin som nu går i andra klass.
Eftersom båda föräldrarna i familjen hade jobb inplanerat under v. 44 när skolans höstlov var, planerade familjen en gemensam semestervecka under mitten av v. 45.

Eller det skulle visserligen inte bli en renodlad semester eftersom pappan som också är deltidsbrandman och egen företagare hade jobb inplanerat på semesterorten som skribent för semestertips.se, men en gemensam resa för hela familjen var inplanerad, och föräldrarna verkade få ihop sina scheman för att få allt att klaffa. Benjamin har också två yngre syskon, men de går på förskoleklass och förskola som inte är obligatiriskt så där hade det inte heller varit några problem.

Men beskedet från skolan var att 8-åringen inte fick ledigt för detta, för att skolan hade en policy att inte ge ledigt för att minska risken att elever inte ska uppnå målen.

– Jag har själv jobbat flera år som lärare, säger Benjamins pappa, men då på gymnasiet och högstadiet och vet att det kan vara besvärligt när en elev är borta en längre tid, men i det här fallet skulle ju en andra-klassare få mycket mer utbyte och lärdomar av att följa med på en utlandsresa än vad man får på en normal skolvecka. Speciellt som vi naturligtvis räknade med att han skulle utföra de skoluppgifter hemma som han missade under tiden. Lite ironiskt är också att det visade sig att skolan under denna period jobbar med temat ”jorden runt” då de ska läsa om andra länder.

– Jag mailade också och frågade vilka ämnen som Benjamin riskerade att inte uppnå målen inom, men där fick jag inget svar, säger Benjamins pappa.
Det är tydligt att man i Hallsbergs kommun valt att inte göra någon individuell bedömning vid ledighetsansökningar.
Policyn har också visat sig få lite märkliga konsekvenser då t.ex. Örebro inte har samma strikta hållning och barn i Hallsberg som haft kusiner eller liknande i Örebro har fått avslag på ledighetsansökan medan kusinerna har kunnat åka med på resor.

Det gör naturligtvis att komma runt en icke beviljad ledighetsansökan för en elev i de första skolåren, men det sänder ju ut felaktiga signaler, så det vill man också undvika om det är möjligt.

Visst har det blivit skärpta krav i skollagen kring möjlighet att bevilja ledighet från den 1 juli 2011 och det är den skärpningen som hallsbergs kommun
hänvisar till, men enligt skolverket ska man även ta individuell hänsyn till möjligheten eleven har att kompensera förlorad undervisning
samt hur angelägen ledigheten är för eleven och det är här skolan och Hallsbergs kommun har tolkat skrivelsen fel när man inte gör en individell prövning anser familjen.

Artikeln publicerad unikt på lokaltidningsbesvikelse.se
Materialet får användas fritt om ursprungskällan lokaltidningsbesvikelse.se anges