Kategoriarkiv: Missnöje med kommun

Ilska över p-räd i byn

Fyra sura böter på en gata som är omöjlig att parkera rätt på.
Fathi El Hag bor på Rönneådalsvägen i Billinge som nu hamnat på de kommunala parkeringsvakternas radar.
Även flera boende på gatan har fått böter.

 prad
Gatan är smal med en bred grusremsa längs vänstra sidan.
Remsan är lite bredare än en normal bil och det är på denna som flera på gatan parkerar när de inte får plats på sin egen uppfart eller när de har gäster.
Men det får man inte göra. Enligt lagen ska bilarna stå med alla hjul ute på asfalten.Grusremsan räknas som terräng och sådan får man inte parkera på.
Detta innebär att det inte går att få möte på gatan eller att sopbilarna kan komma till och tömma kärlen.
– Jag fick fyra böter på 600 kronor vardera, säger Fathi El Hag.

Den ena boten var på grund av att en av hans bilar var parkerad mot färdriktningen.
Att den bilen blev lappad köper han, men tycker att det borde finnas ett sätt för de boende på gatan att parkera på den grusade remsan.
– Jag har barn som bor hemma och de har bil, vi får inte plats med alla bilar på uppfarten och sedan vi flyttade hit på 1990-talet har alla stått på grusen i vägkanten.

Sammanlagt är det minst re boende på gatan som fått böter när kommunens parkeringsvakter gjort ronder på gatan.
Det finns parkeringsplatser i närheten men dessa tillhör Ebos hyreshus och där får de boende inte ställa sig.
– Vi har fått bilar slangade när de stått framför huset, vad skulle då inte kunna hända om vi tvingas ställa de flera hundra meter från huset, undrar Fathi El Hag som kontaktat kommunen.

Även flera grannar har ringt till Henrik Alvén som är trafikingenjör på Eslövs kommun.
– Jag fick in ett klagomål om en skrotbil som stod parkerad på gatan. Parkeringsvakterna åkte då dit och då kan de inte se mellan fingrarna på andra parkeringsbrott, säger Henrik Alvén.

Han säger dock att han hemskt gärna vill lösa frågan och inser att det känns konstigt för de boende, som alltid parkerat på grusen, helt plötsligt inte får göra det.
– Det är så klart en smäll i ansiktet på de boende. Men samtidigt är ett regelbrott är ett regelbrott och jag har fullt förtroende för parkeringsvakternas bedömning.
Henrik Alvén berättar att han kommer att ta upp frågan med sin chef Kristoffer Tonning, gatuchef i kommunen, för att diskutera en lösning.
– Vi måste kontrollera om det är enligt reglerna att tillåta parkering på terräng om vi sätter upp skyltar. Jag kan inte svara på rak arm om på om vi kan göra så.

Fathi El Hag har överklagat böterna och hoppas att någon från kommunen vill komma ut och titta för att se vad det skulle innebära om bilarna står parkerade med fyra hjul på asfalten.

Familjen förlorade en tvilling: “Förtvivlade”

Vården av den gravida tvillingmamman Sandra Camper, 23, kostade över hundratusen kronor.

Men när pappan Pierre Lundqvist, 30, skickade in krav på ersättning för alla sjukresor familjen gjort ville Region Skåne pruta bort en tusenlapp.

– Jag kan tycka det är dumsnålt i sammanhanget. Vi följde vägvisningen till sjukhuset, men Skånetrafiken påstår ändå att det inte stämmer.

Familjen har precis kommit hem till bostaden i Vellinge efter den traumatiska upplevelsen kring förlossningen.

I famnen har de lilla Matilda, fyra månader. Dottern vägde 670 gram när hon föddes och väger 2 570 gram nu.

– Vi har inte landat i detta ännu. Vi är både glada över vår dotter, men samtidigt förtvivlade förstås över vi miste vårt andra barn, säger Pierre.

Sambon Sandras tvillinggraviditet var normal fram till 20:e veckan. Av läkarna hade de fått veta att det var enäggstvillingar.

– Men sedan hände något, en så kallad tvillingtransfusion där all näring gick till bara det ena barnet, säger Pierre.

Ena tvillingen överlevde

För att rädda situationen skickades familjen vid två tillfällen till experter på Huddinge sjukhus där en operation skulle rädda graviditeten.

Vid den typen är det 70 procents chans ett ena barnet klarar sig och 50 procents chans att båda överlever.

Pierre berättar om de omskakande dagarna där familjen vid första tillfället körde i egen bil till sjukhuset i Stockholm. Andra gången blev de rekommenderade att ta en bårtaxi. Enbart den resan gick på 8 000 kronor. Hemresan till Skåne skedde med flyg.

Men den 14 juni insåg läkarna att de intensiva insatserna inte skulle räcka. Det blev akut kejsarsnitt där det ena barnet överlevde och det andra dog.

– Vi var införstådda med hur det kunde gå. Men det var ändå en stor chock, intygar både Pierre och Sandra.

Föddes i vecka 25

Den överlevande babyn föddes i vecka 25 plus tre dagar och vägde 670 gram. I 45 dagar vårdades lilla Matilda på neonatalavdelningen vid universitetssjukhuset i Lund, först i respirator och sedan i kuvös.

Och varje dag körde Pierre och Sandra i egen bil från bostaden i Vellinge till sjukhuset i Lund för att delta i vården.

Från sjukhusets sida gjorde man tydligt klart att resorna var att betrakta som sjukresor och att föräldrarna skulle få ersättning för sina utlägg.

Det blev sammanlagt 378 mil innan lilla Matilda den 1 augusti fördes över till mer normal vård på sjukhuset i Malmö.

“Står bara för 3,6 mil”

– Jag vet att jag ställde trippmätaren i bilen och följde dessutom alla skyltar om bästa vägen till sjukhuset. Jag har inte satt upp en enda kilometer extra, utöver kanske den sträcka det tagit att irra runt inne på sjukhusområdet för att leta efter ledig parkering, säger Pierre.

Ändå har han mötts av tvivel och ifrågasättande kommentarer kring sin reseräkning.

– Jag har fått tydliga besked att de bara står för 3,6 mil per enkelresa. Jag blev helt paff när jag fick svaret. De påstod att de tagit uppgifterna från Eniro.

Pierre har ännu inte fått några pengar från Skånetrafiken.

– Vi står inte och faller med detta. Men jag kan ändå tycka det är småsnålt i sammanhanget. Det är möjligt att det finns en kortare sträcka, men då måste man nog åka över stock och sten för att komma fram.

Skånetrafiken: Har respekt för familjen

Ann Persson, platschef för färdtjänst och serviceresor inom Skånetrafiken, säger att handläggarna har ett reglemente att förhålla sig till. Ersättningen är 17 kronor per mil med privatbil, minus egenavgifter. En person som exempelvis färdas 68 kilometer har en egenavgift på 118 kronor. Är man två blir avgiften dubbel.

– Jag har all respekt för den här familjen, men jag kan inte tänka mig att det gjorts något fel vid handläggningen. Vi följer Eniros uppgifter om vägavstånd och det är kortaste vägen som gäller, upprepar Ann Persson.

Hon uppmanar familjen att lämna in synpunkter om man inte är nöjd med handläggningen. Själva beslutet går dock inte att överklaga.

Källa: http://www.expressen.se/kvallsposten/familjen-forlorade-en-tvilling-fortvivlade/

Här är “djungeln” som kommunen har glömt

ang

I det drygt meterhöga gräset leker barnen bland ormar, krossat glas och fästingar.

Nu har de boende fått nog och kräver att kommunen agerar.

– Jag vill bara att de kommer hit och klipper gräset. Jag har försökt få tag på de ansvariga i två veckor men inget händer, säger tvåbarnspappan Andreas som har “djungeln” precis bredvid sitt hus.

Mejla

Mitt bland villaidyllens välansade gräsmattor i Utby dyker det plötsligt upp – det vildvuxna område som de boende kallar för “djungeln”.

– Som förälder känner jag en oro och en frustration. Jag vill inte att barnen ska bli ormbitna eller trampa i krossat glas, säger Andreas och vadar ut i gräset som når honom nästan till bröstet.

“Djungeln” – cirka 100 meter lång och 30 meter bred – ligger tio meter från hans hus. Hans två söner, sex och åtta år gamla, har vid flera tillfällen sett ormar här – och antalet fästingar har exploderat.

– Jag vill inte behöva begränsa barnen i deras lek bara för att kommunen inte gör sitt jobb, säger Andreas som ger röst åt hela områdets ilska.

– Dessutom är det inte så kul att vara rädd för att ungarna ska TBE-smittas så fort de går ut genom dörren, fortsätter han.

Under de senaste veckorna har han vid flera tillfällen försökt få tag på ansvariga på Göteborgs stad – men utan framgång. När GT pratar med kommunen ber man att få återkomma.

– Våra entreprenörer brukar inte missa att klippa någon yta. Detta gör mig väldigt konfuderad, säger Patrik Svensson, parkförvaltare i området.

– Jag får be att få kolla upp detta, säger han.

 

Källa: http://www.expressen.se/gt/har-ar-djungeln-som-kommunen-har-glomt/

Glömde kryss – fick betala 848 kronor

848

Processen att byta värmeanläggning har blivit problematisk. Nu har avsaknaden av ett kommunalt kryss kostat Thomas Lundin 848 kronor. – Jag skiter i pengarna – det är sättet, kommenterar Thomas Lundin, 55.

I många år har Thomas Lundin, boendes i Danholn utanför Falun, eldat med ved.

Men för att miljöanpassa samt att slippa det tunga och tidskrävande arbetet med att varje år fylla vedboden valde han och familjen att byta värmeanläggning till bergvärme.

Men processen har blivit besvärlig.

– Jag lämnade in papperen i receptionen i Egnellska huset tillsammans med ett meddelande att de skulle höra av sig så att blanketten var rätt ifylld, kommenterar Lundin.

Dagarna gick och tillslut hörde miljöförvaltningens personal av sig – ett kryss saknades och blanketten skulle därför återsändas Lundin.

– De sa inte ett ljud om att det skulle kosta något utan att de bara skulle skicka hem papperen igen.

När han väl öppnade den återsända posten fanns även en faktura bifogad på 848 kronor.

Lundin tog återigen kontakt med miljöförvaltningen i Falun och ifrågasatte hur vändande post kunde kosta så mycket.

– De sa att de fick ta en timmes debitering på att skicka hem papperen igen – fan, det hade varit billigare för mig att ta taxi till Falun och fylla i papperet rätt.

Det Lundin främst reagerar på är avsaknaden av service från den kommunala förvaltningen – inte kostnaden.

– Pengarna skiter jag i, utan det är sättet. Medborgarna betalar hur mycket skatt som helst och så beter sig kommunen så här.

Vid miljöförvaltningen i Falun medger man att man kunde ha agerat bättre, men hänvisar till ett beslut tagit av kommunfullmäktige.

Lena Melander, tillförordnad miljöchef:

– Det enda jag kan säga är att handläggaren kunde ha varit tydligare med att det kostade 848 kronor, säger Melander som även menar att ansvaret för den uppkomna situationen även ligger hos Thomas Lundin.

– Vi har informationsblad och där står det v-ä-l-d-i-g-t tydligt hur man ska göra. Taxan beror på tidigare erfarenheter där blanketter varit dåligt ifyllda.

– Det blir merjobb för oss och ibland räcker det inte bara med en komplettering.

Men här är det ändå frågan om ett väldigt litet fel?

– Det enda jag kan säga är att handläggaren kunde ha varit tydligare med att det kostade 848 kronor.

Kan han få pengarna återbetalda?

– Nej, eftersom vi måste gå efter den taxa som har bestämts av kommunfullmäktige.

– Det är lika för alla och vi kan inte göra några skillnader, kommenterar Lena Melander.
Källa:  http://www.dt.se/dalarna/falun/glomde-kryss-fick-betala-848-kronor

Hemtjänsten nekas gratis parkering

hemtjänsten1

Nu har arbetarna inom hemtjänsten i Borlänge fått nog.
Vissa av dem har ­jobbat inom vården i 25 år, och varje år får de betala 4 000 kronor för parkering vid arbetsplatsen. Allt de begär är en lapp från kommunen som ger dem fri parkering.

– Jag bor i Grängesberg, jag måste ta bilen till jobbet! På grund av det så tvingas jag betala en parkeringsavgift dagligen. Vi jobbar ju inom kommunen, borde vi inte få gratis parkering då? Det här kostar oss jättemycket pengar, säger Mona Prohs, som arbetar inom hemtjänsten.

En grupp arbetare inom hemtjänsten vid Borlänge kommun har ledsnat på sin arbetsgivare.
Varje dag när de parkerar sin bil intill sin arbetsplats på Tunagatan i Borlänge får de betala en parkeringsavgift till kommunen, fastän de jobbar inom kommunen. Tjejerna tycker det är diskriminerande och uppfattar det som att kommunen struntar i deras existens.
– Det är diskriminerande, de struntar fullkomligt i oss. Vi får alltså betala en års­avgift på 4 000 kronor för att vi inte får parkera gratis, och då är vi ändå låg­inkomsttagare. Vissa av oss har även en familj att försörja, i stället går pengarna till parkeringsavgifter. Det är nonsens, säger Annelie Österlin, arbetande inom hemtjänsten.

Tjejerna har länge kämpat för en egen parkeringsplats och gratis parkering. De ställer sig frågan varför vissa inom kommunen får ha gratis parkering, men inte de?
Komplikationerna med att alltid fylla på en parkeringsautomat har även gått så långt att det ibland påverkat kunderna inom hemtjänsten.
– En gång fick jag skynda på hos en äldre dam som jag hjälpte, jag sprang därifrån för att inte få parkeringsbot. Vid den tidpunkten hade jag inte tillräckligt med mynt för att fylla i en hel timme, det är hemskt att det ska behöva gå ut över de äldre.
–­ Som tur är har det ­bara hänt mig en gång, men då fick jag nog. Skulle vi få en lapp från kommunen som ger oss gratis parkering så skulle detta inte hända, säger Maria Gatu, arbetande inom hemtjänsten.

Verksamhetschefen för hemtjänsten, Lena Lorenz, förklarar att detta kan de inte göra något åt.
– Det jag kan säga är att vi, på kommunen, generellt inte har något ansvar för personalens parkeringsförfrågningar. Jag hänvisar till vår sektorschef med ytterligare frågor, säger Lena Lorenz, verksamhetschef för hemtjänsten vid Borlänge kommun.

Men tjejerna vid hemtjänsten tänker inte lägga sig ned i första taget.
– Andra som jobbar inom kommunen får ju gratis parkering, varför får inte vi det? Vi är förbannade, och vi vill ha ändring nu! Jag vägrar ge mig, jag står för vad jag tycker, säger Mona Prohs, som är en av många som tvingas betala 4 000 kronor varje år för parkeringsplats.

DD har försökt att nå sektorschefen vid sociala sektorn vid Borlänge kommun, men utan resultat.

Källa: http://dalademokraten.se/2013/08/27/hemtjansten-nekas-gratis-parkering/

Ny sopbil ger kunder merarbete

Maj-Britt Kristiansson har så länge hon kan minnas fått sitt trädgårdsavfall hämtat av Renhållningen Kristianstad. En tjänst hon har betalat extra för – och varit mycket nöjd med – fram tills juni i år. Då avslutade hon abonnemanget på grund av den nya sopbilen som ställer nya krav på kärlets placering.
– Det är så vansinnigt. Det funkade ju bra tills de skaffade den nya bilen. Varför skaffar de ett redskap som inte kommer åt överallt, säger Maj-Britt Kristiansson.
Maj-Britt Kristiansson bor på en liten återvändsgata i Fjälkinge och kärlet med trädgårdsavfall har alltid hämtats vid hennes tomtgräns. Men med den nya sopbilen gick inte det längre. Istället skulle kärlet ställas ut i rondellen på gatan.
– Ställer man ut kärlet på den plats de har anvisat mig så står det skymd bakom en häck och kommer man körande där så ser man det inte. Och sen så skyltar man med att man inte är hemma om man ska åka bort och måste ställa ut den ett par dagar innan.
Ingen töjbar arm
Den nya sopbilen togs i bruk i slutet av förra året och är, till skillnad från den gamla modellen, utrustad med en robotarm som lastar trädgårdsavfallet från sidan. Den gamla modellen krävde att förarna klev ur bilen och flyttade kärlen för hand för att sedan tömmas på baksidan. Den nya bilen ställer därför andra krav på kärlens placering,
Håkan Lindgren, tillförordnad driftsledare på Renhållningen Kristianstad, är medveten om att den nya bilen ställer till det för en del kunder.
– Det är några som har sagt upp abonnemanget men det är inte så mycket vi kan göra då det handlar om arbetsmiljön för våra anställda. Kärlen kan väga upp mot 150 kilo och enligt Arbetsmiljöverket får vi inte köra dem som vi har gjort tidigare, säger han.
Enligt Håkan Lindgren försöker de alltid komma tillrätta med problemen som kan uppstå med kärlens placering genom att nå en lösning tillsammans med kunden. Vilket brukar fungera.
– När jag ringde upp Maj-Britt så hade hon redan avslutat sitt abonnemang och var inte intresserad av hitta en lösning och då finns det inte mycket vi kan göra, säger han.
Missnöjd
Maj-Britt Kristiansson är däremot inte nöjd med hur Renhållning Kristianstad behandlar sina kunder.
– Jag tycker att det är diskriminering. Har man en sådan tjänst ska man kunna erbjuda den till alla kommunens invånare, säger hon.
Håkan Lindgren håller inte med om att det skulle vara fråga om diskriminering att de inte kan erbjuda tjänsten till alla.
– Vi erbjuder den till alla som lever upp till våra krav och Maj-Britt är välkommen tillbaka som kund om hon anpassar sig till dem.
Hur Maj-Britt Kristiansson ska bli av med sitt trädgårdsavfall vet hon inte.
– Nu samlar jag det på hög, och sen kanske jag får betala någon som kan komma och köra bort det.

Farligt cykla i regnväder

Sigge Synnergård pekar ut de gropar som regnet skapat i cykelbanan.

Sigge Synnergård pekar ut de gropar som regnet skapat i cykelbanan.

Varje år förstör regnet en cykelbana i Kolbäck och gör den farlig för cyklister. Men trots anslagna pengar för att ordna problemet händer ingenting.

– Barn cyklar ner här hela tiden, och de kan ju ramla och slå sig rejält. Förra året var det en som fick åka in till sjukhus och sys.

Sigge Synnergård pekar på backen i cykelbanan mellan Vallmogatan och Hagvägen i Kolbäck. Här har regnet rivit upp gruset och skapat stora skåror i vägen. Det gör det farligt att cykla, säger Sigge Synnergård (FP).

Han sitter i tekniska nämnden och i kommunfullmäktige och har länge drivit frågan att vägen ska asfalteras. Den är ett återkommande problem, berättar han.

– Varje år förstör regnet vägen och varje år lägger kommunen tillbaka gruset i stället för att göra något permanent åt saken, säger han.

I år var det meningen att vägen äntligen skulle asfalteras. Tekniska nämnden anslog 80 000 kronor till projektet och det gavs hög prioritet i arbetsplanen.

Trots det har ingenting hänt.

– Pengarna måste ha gått till något annat, säger Sigge Synnergård.

Enligt Sigge Synnergård är det extra angeläget att vägen asfalteras inom kort. I höst öppnar en ny förskola i närheten, och då kommer ännu fler barn att cykla på vägen.

VLT har sökt ordföranden i tekniska nämnden för en kommentar.

Varför görs ingenting åt det här

Har tröttnat. Kenneth Eriksson visar en ojämnhet i hörnet av Törnrosgatan–Gullkragegatan. ”Det här är farligt. Man blir förbaskad över att det inte händer någonting”. Foto: Tony Persson

Har tröttnat. Kenneth Eriksson visar en ojämnhet i hörnet av Törnrosgatan–Gullkragegatan. ”Det här är farligt. Man blir förbaskad över att det inte händer någonting”. Foto: Tony Persson

”Varför görs ingenting åt det här?”

Kenneth Eriksson visar runt på Törnrosgatan och på cykelbanan intill, där det finns hål och ojämnheter i asfalten. ” Det här är farligt”, säger han.

Relaterat

Han är en av flera läsare som reagerat över gårdagens artikel om att kommunen ligger efter med underhållsarbetet på gatorna i stan.

Kenneth Eriksson har bott på Nordanby i över 40 år och han har aldrig tidigare upplevt att gatorna i området varit i så dåligt skick som nu.

Förutom hål och ojämnheter har det på cykelbanan också bildats en sänka där vatten samlas och sedan fryser till is på vintern.

– Här bor många gamlingar med rullatorer och de har svårt att gå på gatan. Men det här är farligt för alla, speciellt när det är mörkt, säger Kenneth Eriksson.

Han har ringt till kommunen ”otaliga gånger”.

– Sista gången jag ringde sa en kvinna att hon noterat mina klagomål, men att inget skulle göras åt dem för att det inte finns pengar. Ingen kommer ens hit och tittar, säger Kenneth Eriksson.

Kjell Johansson ringer om Markörgatan, nära korsningen med Hästhovsgatan.

– Det finns massor av små hål och de har faktiskt varit här två gånger på kort tid för att fixa till några av dem. Men varför lagar de bara några stycken åt gången?

– Det måste ju bli dyrt att åka ut gång på gång för att smålaga i stället för att göra ett lite större jobb en enda gång. Inte så konstigt om det saknas pengar då, tycker Kjell Johansson.

Ulf Palm, kommunikationsstrateg vid tekniska nämndens stab, förklarar:

– Kommunen har entreprenörer som sköter gatuunderhållet. Det ingår inte i deras uppdrag att de ska laga alla hål, det finns ingen möjlighet att göra det. De lagar de hål som bedöms vara så stora att de kan orsaka olyckor.

– Att de har åkt ut två gånger till Markörgatan för att laga några få hål kan bero på att små hål ganska snabbt kan växa och bli så stora att de blir en fara. Men nu ska vi åka ut och kontrollera där, säger Ulf Palm.

http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.2145465–varfor-gors-ingenting-at-det-har-

Catlover nekas hemhjälp. Har för mycket porr.

catlover

Tommy Catlover lider av en rad sjukdomar och åkommor.
Men kommunen vägrar honom hemhjälp på grund av hans intressen – katter och porr.
– Vad jag har på väggarna angår ingen, säger Catlover till norska tidningen Östlandets blad.

Tommy Catlover lider av en rad sjukdomar och åkommor som gör vardagen svår.

Därför ansökte han till Vestby kommun, i utkanten av Oslo, om hemhjälp. Nu har snart fyra år gått men Catlover har fortfarande inte fått någon hjälp.

Anledningen? Katter och porr.

I huset finns nämligen en stor mängd pornografiska bilder upphängda på väggarna. Föreställande två av Tommy Catlovers sexpartners – både när han har sex med dem och när de poserar utmanande.

“Behandlad som en jävla tönt”

Dessutom har han flera katter som enligt kommunen skitar ner.

– Jag blir behandlad som en jävla tönt (fjott) och känner mig fullständigt överkörd. Kommunen tar lagen i sina egna händer. Inte kan de lagen heller, säger Catlover till Östlandets blad.

Han lider av många sjukdomar och åkommor. Bland annat kronisk ledvärk, benskörhet och feberanfall på grund av malaria. Dessutom är han bipolär.

Det var därför Tommy Catlover sökte hjälp hos kommunen 2009. Efter ett hembesök hos honom meddelade kommunen att han fått avslag.

Tapetserat med porrbilder

Orsaken var, enligt ett brev från landshövdingen (Fylkesmannen) i Oslo och Akershus, hans speciella boendesituation:

”Han har fem katter med kraftig päls och hemmet är mer eller mindre inrett som ett katthus. Katterna bidrar till hår, damm och annat som följer med katter. Detta ansågs av vissa klagande vara ett resultat av djurhållningen. Det visade sig också att huset var tapetserat med pornografiska bilder som till viss del var av grov karaktär. Några av modellerna är personer som den potentiella tjänstepersonalen skulle känna igen från närområdet”, stod det i brevet enligt Östlandets blad.

“Skicka en man då”

Tommy Catlover håller inte alls med om beskrivningen.

– Det är bara skitsnack att skylla på katters päls som orsak till ett avslag. Dessutom är inte väggarna tapetserade med porrbilder. Man kan fortfarande se väggarna, säger han till Östlandets blad.

Catlover har dock förståelse för att vissa kan finna bilderna stötande.

– Men jag behöver ändå hjälp. Skicka en man då, säger han.

En principsak

Striden har pågått i flera år nu. Gång på gång har han fått avslag.

Att få hemhjälp trots porrbilderna har blivit en principsak. Han vill inte ge sig.

– När jag får min ansökan om hemhjälp beviljad kan det hända att jag tar ner porrbilderna, säger Tommy Catlover

 

Källa:  http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10118457