månadsarkiv: juli 2013

Många unga luras på sommarjobbet. Sanja, 16, blev blåst: Jag är verkligen helt pank nu

Ett handslag och en muntlig överenskommelse borde räcka.

Men verkligheten ser ofta inte ut så. Det har Sanja Wihk, fått erfara. Precis som många av sina kompisar sökte hon flera sommarjobb. Hon gick till arbetsförmedlingen, svarade på platsannonser och skickade med sitt cv.

– Efter några veckor ringde en kvinna och sa att jag hade fått ett jobb, som godisförsäljare. Hon sa även att hon behövde mer folk, så jag och en kompis träffade henne för att prata lön och arbetstider.

Sanja och arbetsgivaren bestämde att Sanja skulle jobba under juli – men exakt när och hur länge, skulle arbetsgivaren höra av sig om.

Sen blev det tyst.

Behövde inte längre personal

– Jag ringde flera gånger och pratade in meddelanden på hennes svarare men hon hörde aldrig av sig. Till slut blev det juli och då svarade hon äntligen, men sa bara att hon inte längre hade behov av oss.

Sanja som planerat för en sommar med jobb, känner sig besviken och har behövt låna pengar till ett läger i Tyskland som hon ska åka på i augusti.

– Man får ju inget studiebidrag under sommaren, så jag är verkligen helt pank nu. Det känns inte kul alls.

”Tyvärr vanligt”

I efterhand har hon pratat med flera kompisar som har liknande erfarenheter.

Malin Norberg, ungdomssekreterare på LO, är inte förvånad.

– Det är tyvärr vanligt att tonåringar blir lurade, säger hon.

– Vi får många samtal varje sommar från ungdomar som blivit lurade, ofta handlar det om just muntliga löften som inte hålls. Det är inte heller ovanligt att ungdomar blir hemskickade utan lön för att det regnar eller inte finns något att göra, så kallade solskensanställningar.

Hur omfattande är problemet?

– Det är omöjligt att säga. Men det är vanligt.

Vad ska tonåringar som söker sommarjobb tänka på för att inte bli lurade?

– Det viktigaste är att se till att man får ett anställningsbevis. Sedan är det också bra att ringa facket och höra om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.

Ny sopbil ger kunder merarbete

Maj-Britt Kristiansson har så länge hon kan minnas fått sitt trädgårdsavfall hämtat av Renhållningen Kristianstad. En tjänst hon har betalat extra för – och varit mycket nöjd med – fram tills juni i år. Då avslutade hon abonnemanget på grund av den nya sopbilen som ställer nya krav på kärlets placering.
– Det är så vansinnigt. Det funkade ju bra tills de skaffade den nya bilen. Varför skaffar de ett redskap som inte kommer åt överallt, säger Maj-Britt Kristiansson.
Maj-Britt Kristiansson bor på en liten återvändsgata i Fjälkinge och kärlet med trädgårdsavfall har alltid hämtats vid hennes tomtgräns. Men med den nya sopbilen gick inte det längre. Istället skulle kärlet ställas ut i rondellen på gatan.
– Ställer man ut kärlet på den plats de har anvisat mig så står det skymd bakom en häck och kommer man körande där så ser man det inte. Och sen så skyltar man med att man inte är hemma om man ska åka bort och måste ställa ut den ett par dagar innan.
Ingen töjbar arm
Den nya sopbilen togs i bruk i slutet av förra året och är, till skillnad från den gamla modellen, utrustad med en robotarm som lastar trädgårdsavfallet från sidan. Den gamla modellen krävde att förarna klev ur bilen och flyttade kärlen för hand för att sedan tömmas på baksidan. Den nya bilen ställer därför andra krav på kärlens placering,
Håkan Lindgren, tillförordnad driftsledare på Renhållningen Kristianstad, är medveten om att den nya bilen ställer till det för en del kunder.
– Det är några som har sagt upp abonnemanget men det är inte så mycket vi kan göra då det handlar om arbetsmiljön för våra anställda. Kärlen kan väga upp mot 150 kilo och enligt Arbetsmiljöverket får vi inte köra dem som vi har gjort tidigare, säger han.
Enligt Håkan Lindgren försöker de alltid komma tillrätta med problemen som kan uppstå med kärlens placering genom att nå en lösning tillsammans med kunden. Vilket brukar fungera.
– När jag ringde upp Maj-Britt så hade hon redan avslutat sitt abonnemang och var inte intresserad av hitta en lösning och då finns det inte mycket vi kan göra, säger han.
Missnöjd
Maj-Britt Kristiansson är däremot inte nöjd med hur Renhållning Kristianstad behandlar sina kunder.
– Jag tycker att det är diskriminering. Har man en sådan tjänst ska man kunna erbjuda den till alla kommunens invånare, säger hon.
Håkan Lindgren håller inte med om att det skulle vara fråga om diskriminering att de inte kan erbjuda tjänsten till alla.
– Vi erbjuder den till alla som lever upp till våra krav och Maj-Britt är välkommen tillbaka som kund om hon anpassar sig till dem.
Hur Maj-Britt Kristiansson ska bli av med sitt trädgårdsavfall vet hon inte.
– Nu samlar jag det på hög, och sen kanske jag får betala någon som kan komma och köra bort det.

Farligt cykla i regnväder

Sigge Synnergård pekar ut de gropar som regnet skapat i cykelbanan.

Sigge Synnergård pekar ut de gropar som regnet skapat i cykelbanan.

Varje år förstör regnet en cykelbana i Kolbäck och gör den farlig för cyklister. Men trots anslagna pengar för att ordna problemet händer ingenting.

– Barn cyklar ner här hela tiden, och de kan ju ramla och slå sig rejält. Förra året var det en som fick åka in till sjukhus och sys.

Sigge Synnergård pekar på backen i cykelbanan mellan Vallmogatan och Hagvägen i Kolbäck. Här har regnet rivit upp gruset och skapat stora skåror i vägen. Det gör det farligt att cykla, säger Sigge Synnergård (FP).

Han sitter i tekniska nämnden och i kommunfullmäktige och har länge drivit frågan att vägen ska asfalteras. Den är ett återkommande problem, berättar han.

– Varje år förstör regnet vägen och varje år lägger kommunen tillbaka gruset i stället för att göra något permanent åt saken, säger han.

I år var det meningen att vägen äntligen skulle asfalteras. Tekniska nämnden anslog 80 000 kronor till projektet och det gavs hög prioritet i arbetsplanen.

Trots det har ingenting hänt.

– Pengarna måste ha gått till något annat, säger Sigge Synnergård.

Enligt Sigge Synnergård är det extra angeläget att vägen asfalteras inom kort. I höst öppnar en ny förskola i närheten, och då kommer ännu fler barn att cykla på vägen.

VLT har sökt ordföranden i tekniska nämnden för en kommentar.

Varför görs ingenting åt det här

Har tröttnat. Kenneth Eriksson visar en ojämnhet i hörnet av Törnrosgatan–Gullkragegatan. ”Det här är farligt. Man blir förbaskad över att det inte händer någonting”. Foto: Tony Persson

Har tröttnat. Kenneth Eriksson visar en ojämnhet i hörnet av Törnrosgatan–Gullkragegatan. ”Det här är farligt. Man blir förbaskad över att det inte händer någonting”. Foto: Tony Persson

”Varför görs ingenting åt det här?”

Kenneth Eriksson visar runt på Törnrosgatan och på cykelbanan intill, där det finns hål och ojämnheter i asfalten. ” Det här är farligt”, säger han.

Relaterat

Han är en av flera läsare som reagerat över gårdagens artikel om att kommunen ligger efter med underhållsarbetet på gatorna i stan.

Kenneth Eriksson har bott på Nordanby i över 40 år och han har aldrig tidigare upplevt att gatorna i området varit i så dåligt skick som nu.

Förutom hål och ojämnheter har det på cykelbanan också bildats en sänka där vatten samlas och sedan fryser till is på vintern.

– Här bor många gamlingar med rullatorer och de har svårt att gå på gatan. Men det här är farligt för alla, speciellt när det är mörkt, säger Kenneth Eriksson.

Han har ringt till kommunen ”otaliga gånger”.

– Sista gången jag ringde sa en kvinna att hon noterat mina klagomål, men att inget skulle göras åt dem för att det inte finns pengar. Ingen kommer ens hit och tittar, säger Kenneth Eriksson.

Kjell Johansson ringer om Markörgatan, nära korsningen med Hästhovsgatan.

– Det finns massor av små hål och de har faktiskt varit här två gånger på kort tid för att fixa till några av dem. Men varför lagar de bara några stycken åt gången?

– Det måste ju bli dyrt att åka ut gång på gång för att smålaga i stället för att göra ett lite större jobb en enda gång. Inte så konstigt om det saknas pengar då, tycker Kjell Johansson.

Ulf Palm, kommunikationsstrateg vid tekniska nämndens stab, förklarar:

– Kommunen har entreprenörer som sköter gatuunderhållet. Det ingår inte i deras uppdrag att de ska laga alla hål, det finns ingen möjlighet att göra det. De lagar de hål som bedöms vara så stora att de kan orsaka olyckor.

– Att de har åkt ut två gånger till Markörgatan för att laga några få hål kan bero på att små hål ganska snabbt kan växa och bli så stora att de blir en fara. Men nu ska vi åka ut och kontrollera där, säger Ulf Palm.

http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.2145465–varfor-gors-ingenting-at-det-har-