Missnöje efter lönelyft

Sättet som de statliga pengarna till höjda lärarlöner har fördelats på väcker stor besvikelse och ilska bland flera lärare på Dackeskolan.

besviknalarare

I höst fick Sveriges lärare dela på tre miljarder kronor i Lärarlönelyftet. Tanken var att pengarna skulle gå till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

Regeringens syfte med lönelyftet var att öka lönespännvidden inom yrket samt höja lärarstatusen och göra läraryrket mer attraktiv. De lärare som uppfyller en eller flera grundkriterier som krävs får mellan 2 500 och 3 500 kronor i löneökning, det utöver lönerevisionen 2016.
Skapat missnöje

Men reformen, som skulle ge lärare högre status och locka fler till branschen, går endast till en tredjedel av lärarna. Detta har lett till ett stort missnöje bland andra lärare som går miste om lönelyftet på Dackeskolan.

John Pasanen har jobbat som yrkeslärare i nio år. Han berättar om följderna av lönelyftet där enbart vissa lärare fått ta del av det och därmed fått kraftigt höjda löner.

– Mjölby kommun hade lönerevision i våras där många av oss, cirka 20 lärare, fick noll i lönepåslag. När sedan lönelyftet kom blev det återigen samma sak. Löneskillnaderna har blivit stora. En del har fått så mycket som tio tusen kronor mer i lön, trots att vi gör samma jobb.

– Jag vill veta varför. Flera av oss på Dackeskolan har specialkompetens och uppfyller flera av de uppsatta kriterierna, men trots det har vi blivit utan, säger han.

Yrkeslärarna Peter Strandberg, Anders Wanhainen, Kjell Bengtsson och Leif Törnroth instämmer.

– Vi har med andra ord blivit ”dubbelnollade”, säger Anders. Han förklarar att sättet pengarna fördelades på i Mjölby är unikt i hela landet. Hur kan kompetenta yrkeslärare går miste om lönepåslag två gånger? frågar han.

– Det har skapat ett a- och ett b-lag, förstelärare och sämstelärare, säger Peter, som har varit yrkesverksam på Dacke i 25 år.
Sämre arbetsmiljö

Anders, som har jobbat i 31 år på skolan, har bestämt sig för att gå i tidig pension. Arbetsmiljön har blivit ohållbar, säger han.

– Jag har egentligen två år till pensionen, men jag känner att jag inte orkar längre. Det tär på en psykiskt.

Det är arbetsgivaren som beslutar om vilka kriterier som måste uppfyllas för att få ta del av lönelyftet. Det har visat sig vara ett svårt uppdrag. När fler lärare uppfyller kriterierna måste arbetsgivaren redovisa för varför och det är där som det har blivit fel. De lärare som har blivit utan lönepåslag har helt eller delvis saknat en motivering till varför de blivit utan.

John, Peter, Anders, Kjell, och Leif befarar till och med att urvalet kan ha gjorts godtyckligt av arbetsgivaren.

– När man ser hur en lärare som varit tjänstledig i cirka två år fått ta del av lönelyftet medan andra aktiva lärare blir utan då undrar man ju, säger John. Han funderar på att söka till ett annat jobb.

Missnöjet bland Mjölbylärare är dock inte unikt. Helena Hedlund, Lärarförbundets ordförande i Mjölby, säger att problemet finns över hela landet.

– Tanken med satsningen från regeringens sida är god och vi är väldigt glada över pengarna. Men tyvärr har fördelningen lett till en splittring inom lärarkåren. Politikerna har skickat med pengarna på ett felaktigt sätt. Det hade varit bättre om vi fått pengarna under en vanlig löneöversyn, säger hon.
Riskerar förlora lärare

Facket har fått in flera rapporter om psykiskt ohälsa från Dackeskolan. Många känner att de har blivit orättvist behandlade och en del funderar till och med på att sluta.

– Vissa lärare har inte fått den tydliga beskrivning varför man inte har fått ta del av pengarna. Att det just är svårt på Dacke är för att flera lärare fick noll kronor i löneutveckling i löneöversynen 2016. Vi på facket är för övrigt inte överens med hur arbetsgivaren har skött lönerevisionen för 2016.

Helena Hedlund tror att Mjölby kommun riskerar att få sänkt konkurrenskraft gentemot andra kommuner. Hon menar på att kommunen kan bli av med lärare som söker sig till andra kommuner istället.

– Det kommer att skapa en ökad arbetsbelastning för rektorer i form av nyanställningar samt arbetsbelastning för de lärare som är kvar. Det är inte lätt uppdrag. Jag tror det allra viktigaste för vår kommun just nu är jobba för att behålla lärare.

Peter Strandberg och Anders Wanhainen är noga med att betona att de inte bittra över de kollegor som fått mer i lön. De är missnöjda över hur cheferna har hanterat lönefördelningen.

– Vi vill veta hur de har tänkt men vi får inget svar.

– Alla chefer skyller ifrån sig, säger John Pasanen.

Källa: http://www.corren.se/nyheter/missnoje-efter-lonelyft-om4394906.aspx

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *