Mobilpratande chaufför anföll busspassagerare

busskur

På sin sista semesterdag tänkte Terese Almgren utnyttja sitt sommarkort och ta bussen in till stan. Men resan blev en mardrömsfärd som slutade i att den hotfulla busschauffören försökte ta hennes väska.

Förra måndagen klev Terese Almgren på stadsbussen mot centrum. Chauffören pratade i mobiltelefon när hon gick på bussen och samtalet fortsatte under tiden som han körde.

– Han var väldigt koncentrerad på samtalet. Levde sig in i det och ägnade mer uppmärksamhet åt det än vägen, säger Terese Almgren.

Släppte ratten

Efter att ha sett hur chauffören hade släppt ratten flera gånger medan han talade gick Terese Almgren fram för att påtala att han borde koncentrera sig mer på trafiken.

– Jag tyckte att det var obehagligt, men det höll han inte med om. I stället skällde han ut mig rejält och tyckte att han hade all rätt i världen att prata i telefon, berättar Terese Almgren.

Hon avslutade diskussionen med att påtala att när han jobbar ska han sköta sitt jobb. Terese Almgren gick sedan bak och satte sig igen och tänkte att han nu förhoppningsvis skulle lägga på.

Filmade chauffören

När chauffören fortsatte prata i telefon samtidigt som han körde fick Terese Almgren nog och gick fram för att filma honom, men då lade han snabbt på och resten av turen upplevde Terese Almgren det som att chauffören satt och blängde på henne i spegeln.

När hon klev av bussen gick hon av via mitten- utgången och passerade sedan förbi den främre dörren.

– Då började han prata med mig igen och sa igen att han får prata i telefon på bussen. Han började sedan kalla mig massa saker, säger Terese Almgren.

Hon tog då fram sin mobil för att ta ett foto av honom så att hon skulle komma ihåg hur han ser ut.

– Då blev han fullständigt vansinnig. Han reste sig upp och kom mot mig.

När chauffören lämnade bussen och gick fram mot Terese Almgren blev hon rädd och backade undan.

– Jag stoppade snabbt ner telefonen i handväskan men då började han rycka i den.

Skrek högt

Terese Almgren blev då riktigt rädd för den arga chauffören och började skrika högt.

– Jag bara vrålade rakt ut och hoppades att någon skulle se, men han höll på så länge så att remmen till väskan gick av och då sitter den fast med en rejäl metallring, säger Terese Almgren.

När chauffören hade insett att folk hade börjat titta, släppte han till slut väskan och gick tillbaka till bussen och körde därifrån.

Terese Almgren har anmält överfallet till polisen och till skånetrafiken. I väntan på att höra vad som kommer att hända med den hotfulla busschauffören vågar Terese Almgren inte åka buss längre.

– Jag är inte rädd för busschaufförer som grupp, men jag skulle inte kunna tänka mig att åka på en buss med honom. Jag är rädd för vad han skulle göra mot mig.

Hotade Fannys familj – för att hon har diabetes

Fanny Smith, 7, har en diabetespump som piper till ibland i skolan.
Då skickade en förälder hem ett hotfullt brev till familjen och krävde att flickan byter skola.
Historien har väckt tusentals människors ilska på Facebook – nu vill familjen berätta om Fannys sjukdom.

fanny

Sjuåriga Fanny från Södertälje diagnosticerades med obotlig klass 1-diabetes för drygt ett år sedan.

Livet förändrades för hela familjen eftersom Fanny nu måste bära en insulinpump med en sensor som kontrollerar blodsockervärdet.

När blodsockernivån blir för hög eller för låg piper insulinpumpen till – i skolan händer det en till två gånger om dagen, enligt föräldrarna.

– Om hon inte får något sött eller extra insulin då svimmar hon. Och det går väldigt fort. Det här är livsviktigt för Fanny, säger mamma Marie-Louise ”Millis” Smith, 44.

Nödvändig säkerhet

Hon säger att allt har fungerat efter omständigheterna bra i skolan – där Fanny också har fått en egen resursperson som ständigt kollar hennes värden.

Men i mitten av september fick familjen ett otrevligt samtal från en kvinna som sa att hon var förälder till ett barn i Fannys klass.

– Hon ville inte säga vem hon är och klagade på att Fannys pump piper, att det stör i klassen och att hon borde byta skola, säger Millis.

Familjen berättade om samtalet för Fannys lärare – som på ett föräldramöte tog upp att en av eleverna har diabetes.

– Då började jag gråta och ställde mig upp och berättade om det här hemska samtalet, säger Millis.

Efteråt fick hon stöd av många föräldrar i klassen.

– Ingen annan lärare eller förälder har klagat på att det skulle störa undervisningen. Och även om det skulle göra det så är ju den här pumpen en nödvändig säkerhet både för Fanny och skolpersonalen, säger Millis.

Hoppas på ökad kunskap

I fredags hittade Fannys föräldrar ett anonymt brev i sin postlåda.

Budskapet var det samma som i det anonyma telefonsamtalet: Att sjuåriga Fanny måste byta skola, eftersom hennes sjukdom stör de andra eleverna.

– Jag tände på alla cylindrar. Att man kan bete sig på det sättet. Och anonymt dessutom, säger pappa Magnus Smith, 34.

Fannys resursperson Mimmi Persson lade upp ett foto på brevet på Facebook. I går kväll hade Facebookposten delats nästan 7 000 gånger. Många uttrycker där sin ilska över brevet.

När Aftonbladet söker upp familjen väljer de att berätta sin historia för att öka kunskapen om diabetes.

– Det är också så vi har berättat om det här för Fanny. Att det finns en mamma som inte kan så mycket om diabetes. Det är viktigt att Fanny inte ska känna att hon har gjort något fel.

”Självklart orimligt”

Samtidigt är hon och maken Magnus oroliga för att den anonyma föräldern ska gå ännu längre än att söka upp deras hem och lämna anonyma brev.

– Man vet ju aldrig vad det är för människa. Men jag vill tro att det främst handlar om okunskap, säger Millis.

Aftonbladet har varit i kontakt med biträdande rektorn på Fannys skola som säger att det är svårt för skolan att bemöta påhoppen eftersom man inte vet vem personen är.

– Men det är självklart orimligt och inte acceptabelt att skriva så. Och det är självklart så att ingen elev ska byta skola för att den har diabetes, säger rektorn.

brev

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19622669.ab

Familjen förlorade en tvilling: ”Förtvivlade”

Vården av den gravida tvillingmamman Sandra Camper, 23, kostade över hundratusen kronor.

Men när pappan Pierre Lundqvist, 30, skickade in krav på ersättning för alla sjukresor familjen gjort ville Region Skåne pruta bort en tusenlapp.

– Jag kan tycka det är dumsnålt i sammanhanget. Vi följde vägvisningen till sjukhuset, men Skånetrafiken påstår ändå att det inte stämmer.

Familjen har precis kommit hem till bostaden i Vellinge efter den traumatiska upplevelsen kring förlossningen.

I famnen har de lilla Matilda, fyra månader. Dottern vägde 670 gram när hon föddes och väger 2 570 gram nu.

– Vi har inte landat i detta ännu. Vi är både glada över vår dotter, men samtidigt förtvivlade förstås över vi miste vårt andra barn, säger Pierre.

Sambon Sandras tvillinggraviditet var normal fram till 20:e veckan. Av läkarna hade de fått veta att det var enäggstvillingar.

– Men sedan hände något, en så kallad tvillingtransfusion där all näring gick till bara det ena barnet, säger Pierre.

Ena tvillingen överlevde

För att rädda situationen skickades familjen vid två tillfällen till experter på Huddinge sjukhus där en operation skulle rädda graviditeten.

Vid den typen är det 70 procents chans ett ena barnet klarar sig och 50 procents chans att båda överlever.

Pierre berättar om de omskakande dagarna där familjen vid första tillfället körde i egen bil till sjukhuset i Stockholm. Andra gången blev de rekommenderade att ta en bårtaxi. Enbart den resan gick på 8 000 kronor. Hemresan till Skåne skedde med flyg.

Men den 14 juni insåg läkarna att de intensiva insatserna inte skulle räcka. Det blev akut kejsarsnitt där det ena barnet överlevde och det andra dog.

– Vi var införstådda med hur det kunde gå. Men det var ändå en stor chock, intygar både Pierre och Sandra.

Föddes i vecka 25

Den överlevande babyn föddes i vecka 25 plus tre dagar och vägde 670 gram. I 45 dagar vårdades lilla Matilda på neonatalavdelningen vid universitetssjukhuset i Lund, först i respirator och sedan i kuvös.

Och varje dag körde Pierre och Sandra i egen bil från bostaden i Vellinge till sjukhuset i Lund för att delta i vården.

Från sjukhusets sida gjorde man tydligt klart att resorna var att betrakta som sjukresor och att föräldrarna skulle få ersättning för sina utlägg.

Det blev sammanlagt 378 mil innan lilla Matilda den 1 augusti fördes över till mer normal vård på sjukhuset i Malmö.

”Står bara för 3,6 mil”

– Jag vet att jag ställde trippmätaren i bilen och följde dessutom alla skyltar om bästa vägen till sjukhuset. Jag har inte satt upp en enda kilometer extra, utöver kanske den sträcka det tagit att irra runt inne på sjukhusområdet för att leta efter ledig parkering, säger Pierre.

Ändå har han mötts av tvivel och ifrågasättande kommentarer kring sin reseräkning.

– Jag har fått tydliga besked att de bara står för 3,6 mil per enkelresa. Jag blev helt paff när jag fick svaret. De påstod att de tagit uppgifterna från Eniro.

Pierre har ännu inte fått några pengar från Skånetrafiken.

– Vi står inte och faller med detta. Men jag kan ändå tycka det är småsnålt i sammanhanget. Det är möjligt att det finns en kortare sträcka, men då måste man nog åka över stock och sten för att komma fram.

Skånetrafiken: Har respekt för familjen

Ann Persson, platschef för färdtjänst och serviceresor inom Skånetrafiken, säger att handläggarna har ett reglemente att förhålla sig till. Ersättningen är 17 kronor per mil med privatbil, minus egenavgifter. En person som exempelvis färdas 68 kilometer har en egenavgift på 118 kronor. Är man två blir avgiften dubbel.

– Jag har all respekt för den här familjen, men jag kan inte tänka mig att det gjorts något fel vid handläggningen. Vi följer Eniros uppgifter om vägavstånd och det är kortaste vägen som gäller, upprepar Ann Persson.

Hon uppmanar familjen att lämna in synpunkter om man inte är nöjd med handläggningen. Själva beslutet går dock inte att överklaga.

Källa: http://www.expressen.se/kvallsposten/familjen-forlorade-en-tvilling-fortvivlade/

Skulden som aldrig försvinner

istvan

Han lever på existensminimum för att betala sin skuld – men den försvinner aldrig. Nu har Istvan Horvath fått förslag om skuldsanering – med fem år till på existensminimum.

Från myndighetshåll kommenterar man glatt hur roligt det är att han kan komma att få sådan skuldsanering.
Men för Istvan känns det inte så. Han är nedslagen.
– Jag ska leva på existensminimum i fem år till. Ska jag ha det så här till jag dör? Jag har inget liv, säger han.

– Jag har betalat och betalat, nu borde jag ha betalat den summa jag var skyldig.
100 000 kronor lånade Istvan av Nordea för 20 år sedan, 1992.
En sammanställning som NA nu har gjort visar att han har betalat åtminstone 156 000 kronor för det lånet.

Ändå kvarstår 81 000 kronor av själva kapitalskulden. Dessutom har han en ränteskuld på lånet som är ännu större, 87 300 kronor.
136 000 kronor av de 156 000 kronorna som Istvan har betalat genom åren är enbart räntor på lånet. Inkomsten räcker nämligen bara till räntorna när Kronofogden varje månad drar pengar och Istvan får existensminimum att leva på.

NA berättade i november förra året om Istvans situation, som en av hundratusentals i Sverige med mångåriga skuldbördor.
Istvan tog 1992 ett banklån för att hjälpa en släkting, ägaren till den restaurang där han var kock, i en svår ekonomisk situation.

– Det var ju underligt att jag fick ett lån, jag var inte ens delägare i restaurangen. Men så var det då, säger han.
Ganska snart efter det såldes restaurangen – men trots försäljningen fanns det inte pengar att betala Istvans lån.

Kronofogden berättade i samband med NA:s artikel i november att myndigheten ska arbeta mer aktivt för att färre ska sitta fast i en mångårig skuldfälla, och uppmanade Istvan att söka skuldsanering.

– Jag frågade för ungefär 15 år sedan om skuldsanering. Men min skuld var för liten, om jag hade haft en miljonskuld hade det varit annorlunda, det svaret fick jag, berättar Istvan.
Därför hade han inte ansökt tidigare.
– Jag har betalat i så många år, och levt på existensminimum länge.

– Därför känns det så tungt att fortsätta på existensminimum i fem år till. Därför jag är nedslagen trots förslag om skuldsanering. Jag kan ju inte göra något i mitt liv.
– I min ansökan hade jag begärt att få en kortare skuldsanering än fem år. Kanske tre år.
60 240 kronor ytterligare. Så mycket ska Istvan betala under de kommande fem åren, enligt planen för skuldsaneringen. Nu har han accepterat den för att komma ur situationen.

Han kommer att ha betalat 216 240 kronor för ett lån på 100 000 när skuldsaneringen är avslutad om fem år
– Det är en tung vandring. Jag blir 74 år om fem år, jag har astma och hjärtfel. Men jag kan inte göra annat, säger Istvan.

Källa: http://na.se/nyheter/orebro/1.2620617-skulden-som-aldrig-forsvinner

Knarkmotiv chockade föräldrar

catrinjohansson

Catrin Johansson fick en chock när hennes sons nya skateboard hade ett marijuanablad som motiv och budskapet att drogen borde legaliseras.
– Jag tycker att det är hemskt att man utnyttjar naiva ungdomar som budbärare för droglegalisering, säger hon.

På nätet är hela skatevärlden full av symboler för droger och för legaliseringen av marijuana.

Catrin Johansson i Sundsvall lät sin 14-årige son beställa en ny skateboard på nätet. Men när den kom hem blev det bråk.
– Vi blev chockade och arga, vi vill inte bidra till att vårt barn är en reklampelare för drogindustrin, säger hon.

Sonen blev ledsen, han hade inte sett vad symbolen på skateboarden egentligen föreställde. Han beställde bara den han tyckte var snyggast. Nu undrar Catrin Johansson om liknande produkter säljs i butikerna, riktade till ungdomar.

– Vi har åkt runt och besökt de vanligaste sportbutikerna i Sundsvall som säljer skateboards och skatekläder, men har inte hittat några produkter med marijuanasymbol eller drogliberala budskap.

Däremot kryllar det av sådana produkter på nätet.
– Det är skrämmande att nästan alla märken har någon produkt som har liknande budskap, säger hon.

Sonens skateboard, den kan inte skickas tillbaka men han kommer inte heller att få använda den som den är. Nu ska den slipas ner och lackeras om.
– Han blev jätteledsen först, men nu är han glad igen och planerar hur den ska se ut när den är klar, säger hon.

Källa: http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/knarkmotiv-chockade-foraldrar

Evakuerad: Allt är förstört och det luktar fruktansvärt

lagenhet

Runt 100 personer i Getinge i Halmstad har evakuerats från vattenmassorna. En av dem som i all hast tvingades lämna sitt hem är Berina Hasic. När SVT når henne står hon utanför sin lägenhet i Getinge. – Allting är förstört och det luktar fruktansvärt, säger hon.

Berina Hasic bor med sin familj i en lägenhet på en gata i Getinge där alla fastigheter, 49 hushåll, som hör till det kommunala bostadsbolaget HFAB evakuerats. Hon känner inte att hon har fått den hjälp hon behövt.

– Det känns inte okej. Man tycker att HFAB eller vem det nu är borde ta mer hand om de drabbade, barnfamiljer och så. Det är svårt att söka själv, säger Berina Hasic.

När vattenmassorna tog sig in i lägenheten och familjen tvingades lämna sitt hem, fick de veta att bostadsbolaget bokat hotellrum, men inte var. Så de fick själva leta sig fram till rätt hotell.

– Vi har hittat hotell på egen hand. De sa att vi skulle göra det, och sedan söka lägenheter. Vi har kollat på Blocket, med vänner, men det är svårt. Nu har vi hotellrummet fram till den 26 augusti.

Flesta har löst boende på egen hand

Enligt bostadsbolaget HFAB har man haft personal på plats som pratat med hyresgäster i området. De flesta har löst boende på eget sätt och en del fick hjälp av Svenska kyrkan, enligt Ulf Nilsson, kommunikationschef vid HFAB.

– Utnyttjande av hotellrummen blev lågt, kanske till och med obefintligt. Vi har haft folk i området som pratat med boende. Om informationen gått fram eller inte det är svårt för mig att säga, säger han till SVT.

”Vi har munskydd och handskar”

Det är försäkringsbolaget som står för hotellkostnaden. Berina Hasics försäkringsbolag har på fredagen varit inne i familjens lägenhet och fotograferat, och ska se om det finns en annan lägenhet där familjen kan bo.

– Allting är förstört och det luktar fruktansvärt av mögel. Vi har munskydd och handskar på oss, säger Berina Hasic.

– Jag känner mig chockad och panikslagen av hela grejen, man mår inte så bra. Vi vill inte komma tillbaka just nu, när det ser ut som det gör.

Få ersättningslägenheter

Bostadsbolaget HFAB har inventerat sitt bestånd och fått in ett mindre antal ersättningslägenheter till deras gäster som evakuerats, säger Ulf Nilsson.

– I samarbete med försäkringsbolagen försöker vi nu bistå de klienter som inte fått boende på annat sätt.

En handfull hushåll valde i går att flytta hem, men han har ingen vidare information om de valt att stanna.

– Vattnet har sjunkit undan för tillfället, förhoppningsvis för alltid. Vi börjar nu en inventering av skadorna, och det pågår under hela nästa vecka, säger Nilsson.

Enligt Halmstads kommuns kommunikatör Hanna Engkvist är det försäkringsbolagen som ansvarar för ersättningsboende.

Källa:
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/hallandsnytt/evakuerad-allt-ar-forstort-och-det-luktar-fruktansvart

Betalade 1300. Fick inte bada

 

furuviksbad

Besöket på Furuviks badland skulle bli sommarens höjdpunkt för familjen Ågren.
Men precis när barnen skulle hoppa i ljöd ett bajslarm och allt stängdes ner.

– Det var en förlorad semesterdag, vi har lagt ut ett par tusen kronor för ingenting, säger John Ågren, 40, från Stockholm.

Besöket på Furuviks badland utanför Gävle var efterlängtat av hela familjen och en av semesterns höjdpunkter. John Ågren, 40, och sambon Lotta betalde 1 333 kronor i inträde för två vuxna och fem barn.

Barnen hade sett fram emot att bada hela dagen och ställde sig genast i kö till vattenrutschkanan. Men pojkarna hann inte doppa sig. När det var dags för dagens första åk skulle bassängerna utrymmas.

– Badvakterna blåste plötsligt i sina visselpipor och sa att alla skulle gå upp ur bassängerna, säger pappa John Ågren.

”Spyr eller bajsar i poolen”

I vattnet flöt avföring.

– Våra badvakter upptäckte att det fanns avföring i ett större område av vattenlandskapet, i det här fallet var det solklart att vi skulle stänga badet. Det är ett äldre barn som gjort detta, det var så pass mycket avföring, säger Daniel Hansson, djurchef på Furuvik.

Runt 400 besökare befann sig i badlandet när det stängdes vid 16-tiden på torsdagen, tre timmar tidigare än utsatt tid.

Det är inte första gången som Furuviks badland får stänga på grund av bajs eller kräk i bassängerna. Det har hänt flera gånger årligen sedan parken öppnade.

– Vi har haft tillbud några gånger per år, det händer att man spyr eller bajsar i poolen. Det hände redan första året vi hade öppet och badet har funnits länge.

Det är inte tillåtet att bada utan badkläder, små barn ska ha badblöja på Furuvik.

– Det fanns fyra badvakter men det är för lite om barn kan vara nakna i poolen. Jag såg att flera barn var nakna vid poolen. Personalen sa att det skulle ta sex timmar att rena badet, det här ska inte få hända, säger John.

”Därför ger vi ingen kompensation”

Familjens besök på sommarlandet fick ett abrupt slut.

– Vi tänkte äta mjukglass men vi vill inte sponsra Furuvik, vi var klara. De måste stå sitt kast och kompensera besökarna, men chefen hänvisade bara till hemsidan.

Daniel Hansson menar att det här är en yttre faktor som parken inte kan påverka.

– Därför ger vi ingen kompensation. Vi förbehåller oss rätten att göra underhållsarbeten, det framgår på hemsidan.

För John Ågren och hans familj blev besöket en förlust.

– Ingen av oss kommer någonsin åka hit igen, vi fick ett väldigt dåligt bemötande. Barnen blev jätteledsna.

Källa: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19298861.ab

Fasadfix upprör allmänheten

fasdfix

 

Gotlandshem har påbörjat renovering av fasaderna till 40-talshusen vid Norrgatt men det upprör allmänheten, skriver Gotlands Tidningar.

Det är bland annat balkonger vid Gotlandshems lägenheter på Neptungatan, Broväg och Lummelundsväg, som ska få fönster och nya dörrar. Desutom har det visat sig att ombyggnationen, enligt regionen, är bygglovspliktig.

– Det är inte klokt. Det här förändrar utseendet på hela huset, säger hyresgästen Annkie Medin som i förra veckan hörde av sig till regionen och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Det visade sig vara befogat eftersom ändring på fasaden av flerfamiljshus kräver bygglov.

– Vi tyckte inte att det behövdes något bygglov eftersom det inte är en väsentlig förändring, säger Göte Larsson, teknisk chef på Gotlandshem, till Gotlands Tidningar.
Källa: http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=10043356

Borätter kan delas orättvist

Inte en krona tog bostadsrättföreningen betalt för råvindarna där flera styrelseledamöter skulle bo. Nu varnar en av landets tyngsta bostadsjurister för att missgynnade bostadsrättsägare kan vara rättslösa. ”Lagen måste skrivas om”, säger Ingrid Uggla.

jakobsson

Nu kommer ytterligare exempel på att den som köper bostadsrätt riskerar att lämnas i sticket av myndigheter och lagstiftare. Bostadsrättsföreningens gemensamma ytor, som råvindar, kan nämligen vara väldigt orättvist fördelade utan att nya medlemmar eller andra boende i föreningen har en rimlig chans att få saken rättsligt prövad.

I centrum för ett nytt principfall står Jens Jakobsson och hans familj som 2010 upptäckte att de hade köpt en lägenhet i en förening där flera grannar hade byggt om sina lägenheter till stora etagevåningar utan att betala för vindarna.

En fjärdedel av föreningens medlemmar hade på så vis fått mycket större bostadsyta, i vissa fall mer än 70 kvadratmeter extra utan vare sig ny insats eller högre månadsavgift. Enligt Jens Jakobsson blev detta känt först när den dåvarande föreningsordföranden annonserade ut sin lägenhet – den visade sig vara hela 200 kvadratmeter stor trots en låg avgift för bara den ursprungliga undervåningen.

– Då kände jag att något var fel. Enligt den ekonomiska planen ska föreningens största lägenhet vara den som jag och min sambo hade köpt, men så verkade det inte vara. Ändå var det jag och min sambo som betalade högst månadsavgift i föreningen, säger Jens Jakobsson.

Principfrågan, som nu under fyra års tid har sått split mellan boende i denna förening med gratisvindar, är med vilken rätt till exempel en styrelseordförandes bostad kan växa till 200 kvadratmeter med 5 908 kronor i månadsavgift, medan grannen får betala 8 645 kronor för 161 kvadratmeter.

”Den uppenbara slutsatsen är att föreningen har valt att låta olika medlemmar betala olika avgifter för sin boendeyta”, skrev Jens Jakobsson i ett undrande brev till styrelsen redan för fyra år sedan.

Sedan dess är konflikten med annekterade vindar på väg att bli principiell i Bostadsrättssverige. Det juridiska ombudet Ingrid Uggla, en av landets främsta auktoriteter på bostadsrätter, som nu slår larm om att bostadsrättshavare i Jens Jakobssons situation nekas rättslig prövning.

– Det hemska är att medlemmar, ofta i styrelsen, medvetet kan ta föreningens utrymmen i anspråk utan att någon formell upplåtelse sker. Nu visar det unika målet att sådant missbruk är svårt att stävja eftersom missgynnade medlemmar inte kan föra rättslig talan, säger Ingrid Uggla som menar att lagen måste skrivas om.

Efter Jens Jakobssons och ytterligare två grannars stämningsansökan mot den aktuella bostadsrättsföreningen har både tingsrätt som hovrätt sagt nej till att ta upp den avgörande punkten – att gratisvindarna ska anses upplåtna när de togs i anspråk, samt att nya insatser och månadsavgifter bör beräknas retroaktivt.

– Att medlemmar på det är sättet ’roffar’ åt sig föreningens utrymmen utan formellt upplåtelseavtal är en rättslig gråzon, troligen med många fall i äldre föreningar där risken för konflikter nu ökar i takt med allt högre värden på bostäderna, säger Ingrid Uggla.

”Att medlemmar på det är sättet ’roffar’ åt sig föreningens utrymmen utan formellt upplåtelseavtal är en rättslig gråzon”

Ingrid Uggla, bostadsjurist.

Bostadsrättskonflikter brukar lösas i det tysta, men inte i det här fallet som rör en av byggbolaget JM JM -1,90%:s föreningar från 1998 i Helsingborg. I det attraktivt belägna området med naturpromenader mot Sofiero slott och Pålsjö skog vid Öresund, hade JM kompletterat gamla sjukhusbyggnader med nybyggnation, och bildat BRF Maria Park 2 som också hade sex oinredda råvindar.

Björn Sahlin, föreningens advokat menar att JM-föreningen var konstruerad så att vindarna kunde tas i anspråk av våningen inunder, inte minst när de som gjorde så själva fick betala sådant som vindstrappa och innertak.

– 1998 ansågs sådana här ytor inte ha något värde i Helsingborg, säger han.

Bland de ”gynnade” med avgiftsfri övervåning finns en rad personer som har suttit i föreningens styrelse. Stefan Karlsson, som under 2014 har varit ordförande, menar att detta är en normalitet i en liten förening med bara 24 lägenheter. Han ser kravet på retroaktiva upplåtelseavtal som helt oacceptabelt eftersom många, inklusive han själv, har flyttat in i ”god tro” och betalat ett högre marknadspris till tidigare ägare därför att de avgiftsfria vindsvåningarna framstod som en del av köpet. I den svåra konflikten råder alltså även risk för återkrav från tidigare ägare som sålt med extra bostadsytor utan korrekta upplåtelseavtal.

Klart är att Jens Jakobsson – liksom bostadsrättsauktoriteten Ingrid Uggla – står fast vid att bostadsrättslagens likabehandlingsprincip ska gälla, och att föreningen måste tänka om.

– I praktiken har andelstalen varit manipulerade i många år. Det rör sig om en gigantisk omfördelning av föreningens förmögenhet och om stora intäkter som föreningen hade haft om det här hade gjorts på rätt sätt, säger Jens Jakobsson.

I målet ingår en rad yttranden från olika specialister. Bland annat konstaterar Anders Callert, auktoriserad revisor, att ”föreningen tveklöst gett flera medlemmar otillbörlig fördel”.

Postens tabbe hjälper tjuvarna

kryssadelador

Marco Johansson och Tony Reimer är två av flera som bor permanent i Hällebäck, utanför Uddevalla och som ifrågasätter postens märkning.

Brevbärarens markeringar talar om i vilka hus folk bor permanent och vilka hus som är sommarstugor. – Det är Inte särskilt smart, menar boende i Bokenäs.


Massmärkning. Kryss finns på många lådor i Hällebäck och Bokenäs.

Massmärkning. Kryss finns på många lådor i Hällebäck och Bokenäs

Marco har frågat brevbäraren säger han och fått svaret att märkningen på postlådorna handlar om att skilja på bofasta och sommarboende.

– Först reagerade vi över att av lådorna blev utsatta för klotter. Det är ju våra privata brevlådor. Men när vi så konstaterade, att det inte gällde alla lådorna blev saken ännu allvarligare säger Marco och Tony.

Det var när brevbärarlinjen här ute i Bokenäs fick en ny brevbärare som brevlådorna började bli nedkladdade med kryss, berättar Tony Reimer.

Eftersom alla postlådor som tillhör sommarstugor inte fått någon kryssmarkering, är det lätt för någon att se vilka hus som brukar stå tomma.

– Lyfter man på locket till dem utan kryss ligger det dessutom ofta massor reklam och post kvar i dem, säger Marco Johansson.

– Brevbärarens kryss kan alltså informera tjuvar om vilka hus som står tomma. Posten kanske har en tanke med det här beteendet. Men då vill veta vad den är för något och om det här märkningssystemet finns på andra håll?

Så får det inte vara

Chefen för lantbrevbärningen i Uddevalla kommun, Stefan Josefsson, lyssnar på berättelsen och konstaterar snabbt, att om det nu är en brevbärare som ligger bakom märkningen så är det fel.

– Sådan är märkning ska inte vi syssla med. En del tidningsföretag och VTD kan sätta märken på lådor. Men posten gör inte det. Det kanske är en vikarie hos oss som haft tuschpennan framme. Jag ska tala med den aktuelle brevbäraren. Visar det sig då att det vi som märkt lådorna får vi vidta åtgärder, säger Josefsson.

Han basar för ett femtontal lantbrevbärarlinjer. Inte på någon annan av dem, så vitt Stefan Josefsson känner till, finns liknande kryssmarkeringar.

– Jag förstår oron för att tomma sommarstugor kan pekas ut. Men mer än så vill jag inte säga förrän vi kontrollerat att det verkligen är vi som är skyldiga.

Då kanske det blir aktuellt att tvätta postlådorna också?

– Posten ska i vart fall inte syssla med brevlådemärkningar.

Tony Reimer berättar några timmar efter det att vi träffats, att flera grannar ute i Bokenäs berättat att deras brevlådor också märkts med svarta kryss.

– Nu finns till och med de som berättar om det här facebook. Alltihop känns olustigt. Det är vår uppfattning at vi talar om skadegörelse och ökad risk för inbrott i stugor dit ingen ännu flyttat ut

Vid posten i Uddevalla arbetar mellan 50 – 60 brevbärare.

Idag finns postens centralorganisation i Uddevalla på Sörvik i hamnen. Hit till 4000 kvadratmete lokaler i den före detta bilfabriken, flyttades verksamheten från Uddevalla, Ljungskile och Munkedal för drygt ett år sedan.

I hela landet bärs post och paket ut av 15 000 brevbärare och tre tusen chaufförer som varje dygn besöker 4,5 miljoner hushåll och 900 000 företag.

Det gör posten till en av landets största arbetsgivare (allt enligt Postens egen information).

Varje dygn kör lantbrevbärarna 28 000 mil – motsvarande 7 varv runt jorden.

Källa: http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.3253004-postens-tabbe-hjalper-tjuvarna