På sin sista semesterdag tänkte Terese Almgren utnyttja sitt sommarkort och ta bussen in till stan. Men resan blev en mardrömsfärd som slutade i att den hotfulla busschauffören försökte ta hennes väska.

Gotlandshem har påbörjat renovering av fasaderna till 40-talshusen vid Norrgatt men det upprör allmänheten, skriver Gotlands Tidningar.

Det är bland annat balkonger vid Gotlandshems lägenheter på Neptungatan, Broväg och Lummelundsväg, som ska få fönster och nya dörrar. Desutom har det visat sig att ombyggnationen, enligt regionen, är bygglovspliktig.

– Det är inte klokt. Det här förändrar utseendet på hela huset, säger hyresgästen Annkie Medin som i förra veckan hörde av sig till regionen och samhällsbyggnadsförvaltningen.

Det visade sig vara befogat eftersom ändring på fasaden av flerfamiljshus kräver bygglov.

– Vi tyckte inte att det behövdes något bygglov eftersom det inte är en väsentlig förändring, säger Göte Larsson, teknisk chef på Gotlandshem, till Gotlands Tidningar.
Källa: http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=10043356

Inte en krona tog bostadsrättföreningen betalt för råvindarna där flera styrelseledamöter skulle bo. Nu varnar en av landets tyngsta bostadsjurister för att missgynnade bostadsrättsägare kan vara rättslösa. ”Lagen måste skrivas om”, säger Ingrid Uggla.

Nu kommer ytterligare exempel på att den som köper bostadsrätt riskerar att lämnas i sticket av myndigheter och lagstiftare. Bostadsrättsföreningens gemensamma ytor, som råvindar, kan nämligen vara väldigt orättvist fördelade utan att nya medlemmar eller andra boende i föreningen har en rimlig chans att få saken rättsligt prövad.

I centrum för ett nytt principfall står Jens Jakobsson och hans familj som 2010 upptäckte att de hade köpt en lägenhet i en förening där flera grannar hade byggt om sina lägenheter till stora etagevåningar utan att betala för vindarna.

En fjärdedel av föreningens medlemmar hade på så vis fått mycket större bostadsyta, i vissa fall mer än 70 kvadratmeter extra utan vare sig ny insats eller högre månadsavgift. Enligt Jens Jakobsson blev detta känt först när den dåvarande föreningsordföranden annonserade ut sin lägenhet – den visade sig vara hela 200 kvadratmeter stor trots en låg avgift för bara den ursprungliga undervåningen.

– Då kände jag att något var fel. Enligt den ekonomiska planen ska föreningens största lägenhet vara den som jag och min sambo hade köpt, men så verkade det inte vara. Ändå var det jag och min sambo som betalade högst månadsavgift i föreningen, säger Jens Jakobsson.

Principfrågan, som nu under fyra års tid har sått split mellan boende i denna förening med gratisvindar, är med vilken rätt till exempel en styrelseordförandes bostad kan växa till 200 kvadratmeter med 5 908 kronor i månadsavgift, medan grannen får betala 8 645 kronor för 161 kvadratmeter.

”Den uppenbara slutsatsen är att föreningen har valt att låta olika medlemmar betala olika avgifter för sin boendeyta”, skrev Jens Jakobsson i ett undrande brev till styrelsen redan för fyra år sedan.

Sedan dess är konflikten med annekterade vindar på väg att bli principiell i Bostadsrättssverige. Det juridiska ombudet Ingrid Uggla, en av landets främsta auktoriteter på bostadsrätter, som nu slår larm om att bostadsrättshavare i Jens Jakobssons situation nekas rättslig prövning.

– Det hemska är att medlemmar, ofta i styrelsen, medvetet kan ta föreningens utrymmen i anspråk utan att någon formell upplåtelse sker. Nu visar det unika målet att sådant missbruk är svårt att stävja eftersom missgynnade medlemmar inte kan föra rättslig talan, säger Ingrid Uggla som menar att lagen måste skrivas om.

Efter Jens Jakobssons och ytterligare två grannars stämningsansökan mot den aktuella bostadsrättsföreningen har både tingsrätt som hovrätt sagt nej till att ta upp den avgörande punkten – att gratisvindarna ska anses upplåtna när de togs i anspråk, samt att nya insatser och månadsavgifter bör beräknas retroaktivt.

– Att medlemmar på det är sättet ’roffar’ åt sig föreningens utrymmen utan formellt upplåtelseavtal är en rättslig gråzon, troligen med många fall i äldre föreningar där risken för konflikter nu ökar i takt med allt högre värden på bostäderna, säger Ingrid Uggla.

”Att medlemmar på det är sättet ’roffar’ åt sig föreningens utrymmen utan formellt upplåtelseavtal är en rättslig gråzon”

Ingrid Uggla, bostadsjurist.

Bostadsrättskonflikter brukar lösas i det tysta, men inte i det här fallet som rör en av byggbolaget JM JM -1,90%:s föreningar från 1998 i Helsingborg. I det attraktivt belägna området med naturpromenader mot Sofiero slott och Pålsjö skog vid Öresund, hade JM kompletterat gamla sjukhusbyggnader med nybyggnation, och bildat BRF Maria Park 2 som också hade sex oinredda råvindar.

Björn Sahlin, föreningens advokat menar att JM-föreningen var konstruerad så att vindarna kunde tas i anspråk av våningen inunder, inte minst när de som gjorde så själva fick betala sådant som vindstrappa och innertak.

– 1998 ansågs sådana här ytor inte ha något värde i Helsingborg, säger han.

Bland de ”gynnade” med avgiftsfri övervåning finns en rad personer som har suttit i föreningens styrelse. Stefan Karlsson, som under 2014 har varit ordförande, menar att detta är en normalitet i en liten förening med bara 24 lägenheter. Han ser kravet på retroaktiva upplåtelseavtal som helt oacceptabelt eftersom många, inklusive han själv, har flyttat in i ”god tro” och betalat ett högre marknadspris till tidigare ägare därför att de avgiftsfria vindsvåningarna framstod som en del av köpet. I den svåra konflikten råder alltså även risk för återkrav från tidigare ägare som sålt med extra bostadsytor utan korrekta upplåtelseavtal.

Klart är att Jens Jakobsson – liksom bostadsrättsauktoriteten Ingrid Uggla – står fast vid att bostadsrättslagens likabehandlingsprincip ska gälla, och att föreningen måste tänka om.

– I praktiken har andelstalen varit manipulerade i många år. Det rör sig om en gigantisk omfördelning av föreningens förmögenhet och om stora intäkter som föreningen hade haft om det här hade gjorts på rätt sätt, säger Jens Jakobsson.

I målet ingår en rad yttranden från olika specialister. Bland annat konstaterar Anders Callert, auktoriserad revisor, att ”föreningen tveklöst gett flera medlemmar otillbörlig fördel”.